Sådär

Jag ville så mycket...
Men jag nådde aldrig riktigt fram
Jag visste att jag kunde,
Men allting liksom bara försvann
Jag visste inte hur,
För känslorna tog så ofta överstyr
Och begravde mig i sand,
Sand som jag sjönk ner i,
Sand som höll mig fast
Innan du kom fanns inget hopp
Men du hjälpte mig opp
Du visade vägen
Du ledde mig rätt
Tills jag själv kunde stå
På egna darrande smala ben
Du var där tills jag ej längre vilse gick
Du gjorde så att allt blev rätt på något magiskt sätt
Ja jag ville så mycket
Och mot slutet så blev all tragik utifrån sett ganska lätt
Känslorna lades på is
De fick tydligare färg när hösten kom och gick
Men ännu så saknar jag din röst
Jag saknar ditt hår
Jag saknar ditt råd
När jag inget förstår
Jag saknar känslan du ger att du bara vill höra mer och mer
och ännu lite mer...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0